It takes some cold to know the sun



Jag sprang till bussen och dansade jazz på tom mage. Sen åkte jag och mitt dåliga humör och blodsocker hem och åt en sen frukost.

Nu fryser jag som jag vet inte vad, och jag vill ha sällskap. Men nej, sån lyx har ingen annan tid att försörja mig med. Ensamt värre.
Har ett avlägset minne av en dröm där jag tatuerade mig och det gjorde så jävulskt ont. Det är säkert för att Toves Kim planterade black light-grejen i mitt huvud. ÅÅh, villvillvill. Men är så jävla superfeg.

Nu ska jag ta på min varmaste och finaste tröja och ta en promenad till Ica. En fågel viskade att jag hade ett paket där.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0